Senast jag tränade var måndagen den 22 januari dvs drygt tre veckor sedan.
Kände mig inte helt 100% den dagen men efter uppvärmning var allt som vanligt och Filip och jag körde ett pass med fokus på styrka utan flås
20 rep Back squat 122,5 kg
5-5-5-5
Power Snatch ladder
EMOM 10
5-5-4-4-3-3-2-2-1-1
50-55-60-65-70 kg
8 Rounds handstandwalk 7 m
* 15 sec static OH hold with yoke every round
Pang sa det senare på kvällen och influensa med hög feber och värk i kroppen var ett faktum. Låg hemma i tre dagar men kände mig bättre fredagen den 26/1 och var tillbaka på jobbet. En envis hosta bet sig fast och förvärrades följande dagar. Kontaktade den lokala vårdcentralen på måndagen och ville ta prover för att avfärda en eventuell lunginflammation. De var inte alls intresserade av att ta emot mig och fick höra att jag var väl tillräckligt klok för att inse att jag inte ”kunde” ha lunginflammation…….
Dagarna gick och jag blev bara sämre i kombination med att jag fick påtagliga känningar i min högra (försvagade) lunga. Åter i kontakt med VC och efter mycket påtryckningar tog de emot mig på fredagen. Trots att jag påtalade återigen att jag ville säkerställ att jag inte hade lunginflammation vägrade de att ta en odling och snurrade in på att jag hade någon luftvägshistoria som skulle kureras med en astmainhalator. Gick därifrån besviken så klart men hur mycket orkar man kriga. Hämtade inhalatorn på apoteket men den var fullkomligt meningslös då jag bara hostade ut skiten när det inte gick att ta ett djupt andetag utan att hosta.
Helgen kom och jag fick tillbaka hög feber och toppade på 40 grader varje kväll. Ringde VC igen på måndagen den 5/2 dvs en vecka efter första kontakten. Var sjukt bestämd att nu måste de ta emot mig och tillgodose min vilja att testa för lunginflammation. Fick tjata halvt ihjäl mig innan samma sjuksyrra slutligen gav upp och bokade in en tid till morgonen dagen efter. Kom dit och fick gå samma match igen med henne som var så fruktansvärt envis och övertygad och vägrade acceptera att jag kunde ha lunginflammation…
Jag vägrade helt enkelt att lämna hennes mottagningsrum utan att få träffa läkare. Hon hade inget val om hon inte skulle försöka lyfta bort mig men då hon var enligt egen utsago rädd för att bli smittad så gav hon till slut upp.
Nytt läkarbesök med samma genomgång men äntligen en accept på att remittera mig till lungröntgen. Fick sätta mig i bilen och köra till Malmö dagen efter för lungröntgen. 24 timmar senare ringde läkaren med beskedet ”Ja du hade faktiskt lunginflammation”. Ville bara skrika ut hur förbannad jag var på den där sura syrran men tog den lilla energi jag hade för att ta mig till apoteket och hämta min penicillinkur. Två dagar senare är jag helt feberfri och sjukdomskänslan är borta. Tillbaka på jobbet 12/2 och trots en del kvarvarande hosta så känns det att allt går på rätt håll 🙂
Fortsatt vila närmaste dagarna och på torsdag bär det av till Thailand för två veckors återhämtning. Förhoppningsvis är man redo för lite lättare träning men planerna på att vara med i Open 2018 lägger jag ner 😦 Satsar på att komma tillbaka starkt i mars 🙂
Slutsats – Svensk sjukvård i ett nötskal. Det är februari dvs alla har influensa och ”inga” andra sjukdomar kan existera…….